Familjen Berg på väg till Lofoten

Av många har vi hört berättas om hur vackert Lofoten är.
Nu ska vi äntligen få uppleva det.
Midnattsolen Annamoen norra Lofoten.

Förberedelser är a och o, sägs det. Men till vilket pris. Att jaga getingar samtidigt som fiskelådan gås igenom är inget jag rekommenderar.

Trekroken, storlek ”stor”, satt helt plötsligt ohjälpligt fast i fingret på husfar och familjens fiskeexpert.
Det slutade med ett par timmar på vårdcentralen – kroken fick skäras loss.

14 juli – Kolmården

Brottning, överallt.
Kolmården stort, vackert och fullt med underbara djur…..
27 grader i skugggan kan bli för mycket även för savannens djur. Det är bara de dumma djuren – människan som envisas med att trava runt och dessutom för nöjes skull. De kloka djuren lägger sig ned och vilar i skuggan.

Puss, puss. Nåja, giraffen ville iallafall pussas.

 

Jaha ja, här skulle det ha varit lite flera bilder.
Hinner inte ens in i parken förrän batteriet i ena kameran ger upp. Suck. Efter halva turen, i Delfinariet, det måste ni förövrigt besöka, har båda våra kameror gett upp. Omstart hjälpte inte. Så det blir inte mer än så här idag.

15 juli – Lövånger

Efter en lång dags färd mot norr, sisådär 85 mil. Ja, det blev här i Lövångers kyrkstad vi slog oss ner för natten. Hungriga var vi bara för att upptäcka att resturangen stängd, affären stängd, pizzeria stängd. Tur att kvällsöppna bensinstationer finns. Midnattsbild skulle ha funnits här om jag kunde ha tur med tekniken.

16 juli – Storforsen

Storforsen? Liten fors.
Storforsens Naturreservat är en lisa för själen. Här tillbringade vi hela dagen. Skönt efter 10 timmar i bil dagen innan.

Ett försök att skildra naturens prakt. Låter som vi är på Vingas västra spets.

Vill bada!

Glömt badkläder? Det har alla gjort utom Emelie, här ska sympatibadas med kläderna på.

Blivande byggjobbare. Här ska det byggas en damm.

Coola pojkar. Stefan och Patric står och svalkar sig i vattenstänken från forsen.

Värmeälskande. Termometern rapporterar 31 grader i skuggan, då är det gott att värma sig vid elden.

Nattdopp.
Storforsen i bakgrunden.

 17 juli – mot Lofoten

Resan går norrut från det vackra Storforsen mellan Piteå och Jokkmokk.
Patric verkar ha fått span på något.

Vi har lämnat värmen bakom oss men inte solen. Vägen löper jäms med Torneträsk mot Riksgränsen.

Några renar tittar nyfiket upp på oss när vi i sakta mak kom åkande på E10:an utefter Tornträsk .

Lyckospark.
Norge, väldigt likt gamla kära Bohuslän (bortsett från fjällen, med snö på, i bakgrunden). .

Fotomodell.
Kan man skönja en viss likhet med Julie Andrews i Sound of Music??

 18 juli – Ballstad

Ett naturscenario av sällan skådat slag
(i allafall av oss), möter oss när vi anlände till Lofoten.

Gaisare nackar man gärna, ärkeöisaren Patric sätter ribban för Lofotenäventyret med en grann makrill på ca 600 gr.

Högst verbala och konverserande får mötte oss på fiskeplatsen.

På med specialdraget och upp på klippan. Napp direkt.

Även fader Berg dräper gärna gaisare.

19 juli – Emelies dag,  Ballstad

Idag var det flod och vadning var enda chansen att komma ut till den plats som igår gav mat till dagens middag. Här på klipporna tillbringade familjen större delen av dagen.

En tjej på hugget besegrade denna stridiga makrill.

Det gäller att hålla koll på linan.

Lottas favoritbär. Mums. Några var faktiskt redan mogna.

Fram på nattakröken tog familjens pojkar ekan med den lilla snurran ut bland öarna. En torsk på ca 2 kg kunde efter stunds kamp skådas på durken.

Strax därpå var det dags igen. En liten firre som på norsk kallas för uer satt på kroken.

Storfiskarn själv krokar en lubb på 3,7 kg.
Då var morgondagens middag säkrad.

 20 juli – En dag med regn, Ballstad

En mycket regning och blåsig dag. Patric har kul med kameran. Han kräver att vi ska erbjuda honom en grimage. Somliga lyckas tydligare bättre än andra.
Ute vräker regnet ned och vindstyrkan når nära på styv kuling. En dag som gjord för en god bok eller korsord.
Fader Berg tog tillfället i akt att förbereda de nyinköpta havsfiskespöna och Sonnys specialspö för morgondagens fisketur med den stora båten och kapten Börge Iversen.

21 juli – Fisketur, Ballstad

En nattlig rekognoseringsrunda.

En ny dag. Sol och kav lugnt bjuder oss denna tidiga morgon. Lilla ekan med snurran tar far och barn på tur.
Att landa en torsk 2,6 kg är ingen enkel konst.

Här hänger en av julbordets läckerheter, lutfisken.

Här ute i lunnefågelland mötte vi även en familj späckhuggare.

Tre månader per år yrkesfiskar lofotingarna. Sedan guidar man turister.

En kempesej.

Emelie ”skuggan” Berg

Klippern, skepparn och sjöhusägaren Börge Iversen hjälpte till vid landningen av båtturens två största sejar.

Två kungar på en bild.

Måsfåglar av alla sorter kan skådas uti havsbandet.

Kvällssol

 22 juli –  vikingar

I Borg på Vestöya har man hittat ett stort antal lämningar från forntiden. De tidigaste redan från 200-talet. Här finns idag ett Vikingamuseeum värt att besöka.

Lotta och Patric inspekterar båtbyggarkonsten av norsk 900-tal.

23 juli – Torskdrottningen

Långt där ute hör jag lilla båten komma med far och barn. Gryningstimman inte långt borta.

Dottern fick en trög start och var inte på bästa humör. Sedan var det enda far och son fick höra var OJ, och så landade hon en torsk.
Trettio fiskar fick komma med hem och lika mycket fick återvända till havet.

Medan far och son filear fisk jagar mor…

gryningsljuset, sisådär kl. 00.10

 24 juli – Nappaströmmen

Förmiddagens fisketur ledde oss mot Myrland och Nappaströmmen.

På väg ut till Nappaströmmen hittar Emelie sitt drömhus.

Emelie stövlar på

Så här skulle man bo ett par månader per år, drömmer far.

Med veckans andra fisketur på storbåten. Vid första stoppet drar far och son fisk på fisk.
Vänta bara, jag kommer ikapp, säger Emelie.

Syskonkärlek på sjön.

Dagens tungviktare.
Efter en stunds kamp avgår Patric med segern och landar en sej på dryga 5 kg.

Vid andra stoppet ropar Emelie, Oj. Tungt.
Låt spöt jobba, ropar far.

Kampen över.
På kroken sitter två stycken sej på dryga 3,5 kg stycket.

Lyckad fisketur.
Nu blir det mycket att rensa. Undrar om vi får plats i frysen.

25 juli – sista dagen i Ballstad

Det blir svårt att skiljas från denna underbara plats. En sista fiskekväll vid Nappaströmmen.
Det går inte att ta miste på Patrics kärlek till torsken.

Emelie har hittat sin favoritplats.

Sej.

Skulle kunna tro att en jätte sitter på. Strömmarna är luriga. Lätt att fastna i botten.

Unga fröken Berg.

Syskonkärlek

Solnedgång i Myrland.
Närmaste land bortom horisonten är Grönland.

26 juli – Saltsrömmen

Vi reser från Lofoten med saknad i hjärtad. Vi kommer åter.
Målet för dagens resa är Saltströmmen. Vägen dit är hissnande vacker. Varken ord eller bild kan göra naturen rättvisa.

Resan för oss över fjällen, ner i dalarna. Vägen smal och krokig

Åtta timmar i bil och på båt och vi är framme vid den mäktiga Saltströmmen.
Hinner knappt ur bilen förrän Emelie och Patric ställer sig på bryggan vid fiskecampen. Första kastet ger en torsk till de andra fiskarnas stora förvåning.

Kvällsfiske i mäktiga Saltströmmen, tidvattnet på väg in och vattnet riktigt bubblar av småfisk som jagas av större fisk. Temperaturen sjunker flera grader i ett huj.

Himlen brinner, det är snart midnatt.

27 juli – Saltströmmen

Tre fiskare

Sej i sej

Patric visar stolt upp den lilla sejen.

Sej är en stridig fisk. Patric får jobba hårt. Strömmen är mycket stark.
Tidvattnet är på väg in. Saltströmmen är känd för att ha världens starkast tidvattensström. Vattnet formligen kokar av virvelströmmar och fisk.

28 juli – Surna

Vi lämnar Saltströmmen och kör söderut mot Surnadal. Målet för resan är en av fader Bergs favoritfiskecamper, Övre Säter. Vägen är lång, mycket lång, smal och krokig men mycket vacker.

Tolv timmar i bilen sätter sina spår på två idrottsungdomar. Brottningsmatch i sängen.

29 juli – Surna

Var får vi fiska, undrar Emelie och Patric och studerar kartan.

Enda laxen som familjen Berg drog upp denna dag var denna.

30 juli -Surna

Att vada i det 9 gradiga vattnet kräver utrustning. Fader Berg lär ut konsten att vada utan att bada med en anekdot från en av sina många fiskeresor

Äntligen får jag pröva på flugfisket på riktigt.

Flugfiskets svåra konst. Emelie får en liten snabb uppdateringskurs.

Närstudie

30 juli – Hemresa

Gäller att ordna det för sig. Hemresans sista bit ca 50 mil känns lång.

Stör mig inte jag läser.
Emelies näst vanligaste kommentar denna sommar näst efter OJ (som var tecknet för napp)